Du vet säkerligen redan med dig att mjölkprodukter och kött bör förvaras i ett kylskåp, men vad gäller egentligen när det kommer till grönsaker och frukter? Vissa behöver förvaras kallt och gärna i en påse som är försluten, medan andra föredrar att ligga ute i rumstemperatur. Med det sagt är det alltså tydligt att varje grönsak och frukt har sin alldeles egna optimala förvaringstemperatur som du behöver anpassa dig efter för att få dem att hålla längre.

På Livsmedelsverket kan du hitta en lista på mängder med frukter och grönsaker och även deras bästa förvaringstemperatur. Det kan naturligtvis vara svårt att följa varenda liten punkt, men ju fler du lyckas med, desto bättre. Till att börja med behöver du införskaffa dig en termometer för att se hur kallt det är i ditt kylskåp. Ett vanligt misstag är att man har det kallare än vad det bör vara.

Bästa förvaringstemperaturen för de vanligaste grönsakerna

Här nedan har vi samlat en lista på de vanligaste grönsakerna som finns i de allra flesta hem. Genom att veta hur du ska förvara dina grönsaker på bästa sätt kan du se till att de håller sig fräscha och ätbara mycket längre. Få är till exempelvis medvetna om att vissa grönsaker och frukter kan få köldskador om de placeras i kylen eller på en plats som är för kall.

Potatis

Många gör misstaget av att låta potatisen stå ute i rumstemperatur. Ofta köper man kanske så pass mycket att det är svårt att få in dem i kylen, men kylen är inte heller alltid det bästa alternativet. Om potatisen får stå ute kommer det inte ta lång tid innan den blir skrynklig, mjuk och får groddar. Den optimala förvaringstemperaturen för potatis är mellan 6 till 8 grader och det får mer än gärna vara på en mörk plats.

Lök

Det här är en mycket tacksam grönsak som klarar av att förvaras i alla möjliga temperaturer. Det betyder att du själv kan välja om du vill ha den i rumstemperatur eller om du vill förvara den i kylskåpet. Detta gäller dock främst för vanlig lök. Handlar det däremot om t.ex. salladslök så är det bäst att dessa förvaras kallt och då är kylskåpet ett bra alternativ.

Morot

Har du dina morötter i kylskåpet? Grattis! Då gör du helt klart rätt. För att dina morötter ska trivas så bra som möjligt ska de förvaras på en plats med en temperatur på mellan 0-5 grader. Denna grönsak kan således klara av rätt låga temperaturer. Som bäst mår morötterna om du även förvarar dem i en påse, men undvik kondens. Det kan få morötterna att mögla snabbare.

Tomat

Vill du säkerställa att dina tomater håller så länge som möjligt bör du se till att de förvaras i kylskåp. På så sätt kommer du att kunna hålla dem fräscha och fina mycket längre. Här är det dock viktigt att du tittar på vilken temperatur kylskåpet har. Om du förvarar grönsaken i en temperatur under 13 grader riskerar de att få köldskador. En lägre temperatur kan också orsaka en försämrad smakupplevelse.

Purjolök

Precis som vanliga lökar så är purjolöken en mycket tacksam och enkel grönsak att förvara, utan att den blir dålig. Om du förvarar den rätt, vilket betyder att du har den i ett kylskåp, kan du med fördel ha den fräsch i en hel månad innan den börjar att ge vika. Om du har den ute i rumstemperatur bör du dock vara beredd på att det inte krävs mer än några dagar innan den har blivit torr och fnasig. Är det så att du vill se till att den håller optimalt länge kan du med fördel torka den, men torkning ska då ske på rätt sätt och inte genom att du har glömt den ute på köksbordet.

Paprika

Paprika är gott och bra till mycket. Grönsaken är full med nyttigheter och kan ätas rå, såväl som tillagas i stekpanna eller t.ex. i en gryta. För att se till att de håller så länge som möjligt bör du förvarar dem i kylskåpet och vid en temperatur på max 5 grader. Grönsaken kan hålla väldigt länge, men om de får vistas i 5 grader under loppet av två veckor ökar risken för köldskador.

Är du förtjust i grön paprika mer än andra färger? Då måste du också vara extra försiktig. Det är nämligen så att de gröna alternativen är betydligt känsligare för kyla än andra färger.

Avokado

Avokado är en grönsak som är otroligt uppskattad och som på sista tiden har blivit väldigt trendig och populär. Att hitta den perfekta avokadon är en konst och ofta brukar det gå fort när de går från ”perfekt” till oätlig och övermogen. Hur du ska förvara din avokado beror på hur pass mogen den är. Är den väldigt hård och omogen kommer den att vara relativt känslig för stark kyla och bör därför förvaras på en plats med cirka 5 till 13 grader. Är det så att den redan är mogen när du köper den kan du med fördel förvara den i 0-2 grader utan problem.

Svamp

Svamp är otroligt gott och när sommar går till höst är det många som beger sig ut i skogen för att plocka både kantareller och Karl Johan svamp. Även i butikerna är det tydligt att svampsäsongen är här, men hur ska man egentligen förvara dessa godsaker? Om du vill att svampen ska hålla länge bör du se till att den förvaras mycket kallt. Gärna på så låg temperatur som 0-1 grad. Här är det viktigt att vara medveten om att fukt kan orsaka mögel väldigt snabbt. Se därför till att du förvarar svampen i en papperspåse.

Gurka

Finns det någon som inte gillar gurka? Gurka är en stor favorit hos både barn och vuxna och de allra flesta har en i sitt kylskåp. Det är också precis här som de ska vara, men med en maxtemperatur på 10-12 grader. Om man förvarar gurkan kallare än så är risken stor att grönsaken får försämringar i kvalitet, men även köldskador kan uppstå.

Anledningen till varför det heter hamburgare har inget att göra med det engelska ordet för skinka – ”ham”. Hamburgaren fick sitt namn efter tyska immmigranter i USA. De lagade biffar av malet kött som fick samma namn som tyskar som kommer från Hamburg – hamburger. Till en början så var hamburgaren inte mer än en biff, idén att lägga den i ett bröd och lägga till sallad tomat och ketchup kom senare.

Det förmodas att den första moderna hamburgaren såg dagens ljus år 1904 under världsutställningen i St. Louis där en dansk presenterade det revolutionerande sättet att servera biffen. Onekligen så bidrog detta enormt till att göra hamburgaren till den populära maträtt den är idag. Hamburgarens ursprung är inte helt fastställt dock, det finns vissa källor som indikerar att hamburgare serverades även under 1800-talet.

Första hamburgerrestaurangen i Sverige

Troligen så serverades den första svenska hamburgaren år 1955 i Helsingborg. Under sjuttiotalet bestämde sig McDonalds för att öppna upp i Sverige vilket bidrog till att hamburgaren blev en populär del även i vår kost.

Är hamburgare nyttigt?

Det är svårt att säga om en rätt är nyttig eller onyttig men jag kan tycka att hamburgare har fått oförtjänat dåligt rykte. En stor del av detta är nog att hamburgerkedjor serverar extra onyttiga hamburgare, som dessutom ofta äts tillsammans med läsk och pommes frites.

Hamburgare innehåller både fett kött, dressing och bröd vilket gör att kaloriinnehållet är ganska högt. Detta måste inte vara något negativt och det kan faktiskt vara en bra idé att äta hamburgare som ett sätta att återhämta sig efter träning. När man tränar gör man av med mycket energi och man behöver protein från kött eller annan källa för att bygga upp sina muskler.

Vill man göra sin hamburgare nyttigare så rekommenderar jag att man drar ner på eller skippar dresingen. Försöker man gå ner i vikt eller går på en LCHF diet eller liknande så kan jag rekommendera att använda portobellosvampar istället för hamburgerbröd, bäst blir det om man steker svamparna lite så att de mjuknar.

Hamburgerkedjor Sverige

Sverige har ett flertal stora kedjor och på senare år så har många mindre restauranger som specialiserar sig på gourmetburgare etablerats. De största kedjorna är amerikanska jättar som etablerat sig i världens alla hörn men det finns också många svenska kedjor som lyckats väl, både i Sverige och utomlands. Dessa är de största hamburgerkedjorna i Sverige:

• MAX har sitt ursprung i Gällivare men idag finns det restauranger över hela Sverige och ett flertal utomlands, bland annat i polen Danmark och Egypten. Max har blivit så populärt att man till och med kan köpa deras bröd och dressing i vanliga matbutiker.
• McDonalds har på många sätt blivit synonymt med snabbmatskedjor och stora världsomspännande företag. Donken som det i folkmun kallas grundades i 1940-talets San Bernardino, Kalifornien.
• Burger King är McDonalds största konkurrent och har marknadsfört sig som ett alternativ med grillade hamburgare. Burger King etablerades i Sverige under mitten av sjuttiotalet och restaurangen i Malmö var faktiskt den andra europeiska restaurangen som företaget öppnade.
• Sibylla serverar visserligen mycket annat än hamburgare men kvalar ändå in på listan. Företaget grundades på trettiotalet men några hamburgare dök inte upp på menyn förrän på femtiotalet.
• Frasses har funnits sedan mitten i sjuttiotalet, merparten av restaurangerna finns i norrland men av de circa 40 restauranagerna så finns det en del som har hittar sig ner till de större städerna utanför norrland.

Tillbehör till hamburgare.

Hamburgare gör sig väl tillsammans med alla sorters möjliga tillbehör. Klassikerna är såklart pommes frites, om du vill få lite omväxling kan du testa sötpotatispommes. De har en lite sötare smak och annorlunda textur men påminner fortfarande om vanliga pommes frites.

Coleslaw är en annan rätt som passar bra till pommes. Rätten består av vitkål i majonnäs eller dressing. Rätten går utmärk att variera, exempelvis genom att ha i äppelskivor,rödlök eller morötter.

Potatisklyftor är ett nyttigt alternativ till pommes som gör att burgaren känns lite mer vuxen och mättar bättre.

Disktrasor är ett ofta förbisett hjälpmedel i köket. Utöver min kockkniv så kan det nog vara det jag använder oftast. Men vilken typ av trasa är bäst? Och vilken är bäst ur miljösynpunkt? Hur ska man göra för att hålla sin trasa ren och fräsch? Dessa saker benar jag ut i den här artikeln.

Bakterier – anledningen till att din trasa börjar lukta illa.

Tyvärr är disktrasor en perfekt miljö för bakterier att växa. De flesta bakterierna är relativt harmlösa och bidrar mest till att trasan luktar illa, dock finns det vissa bakterier som kan göra oss sjuka om vi får i oss dem.

För att minimera bakterietilläxt så se till att vrida ur så mycket vätska ur trasorna som möjligt och häng upp dem på ett ställe där de snabbt kan torka, gärna så att de får lite solljus på sig.

Viktigt är också att faktiskt tvätta trasan emellanåt, i den här artikeln finns flera användbara tips om hur man tvättar sin trasa.

Wettextrasan- den är faktiskt tvättbar!

Även om namnet inte antyder det så är wettex en svenska uppfinning. 1949 kom Curt Lindquist på den briljanta idén att kombinera cellulosa och bomull för att skapa en trasa som enkelt kan suga upp vätska.

Jag trodde alltid att wettexdukarna var små miljöbovar men det stämmer inte, de är faktiskt komposterbara! Dessutom så går det bra att köra dem i tvättmaskinen när de blivit lite ofräscha. De blir som nya, eller närapå i alla fall.

Koka i ättika, ett sätt att fräscha upp din trasa

Efter ett tag kan dina disktrasor börja bli lite äckliga och smutsa ner istället för att fräscha upp. Då är det dags att göra något åt situationen och rengöra din trasa. Ett riktigt effektivt sätt att bli av med odör och bakterier är att koka disktrasan i ättika. Häll upp rikligt med vatten i en kastrull och ha i en matsked ättika. Släng i dina trasor och låt koka upp. Majoriteten av bakterierna försvinner av värmen, ättika ger det där lilla extra och ser till att ingen dålig lukt finns kvar.

Disktrasor i lin

Disktrasor i lin är ganska populära, jag tycker att de inte absorberar vätska lika bra som exempelvis en wettextrasa men de torkar väldigt snabbt. Jag skulle rekommendera att använda dessa om man använder trasan för att torka av en mindre mängd disk emellanåt.

Rengör disktrasan i micron

Att köra sin disktrasor i mikron är ett utmärkt sätt att ta kål på bakterier. Allt du behöver göra är att lägga trasan i en skål med vatten och köra den i mikrovågsugnen på full effekt i två minuter. Tänk på att vatten värms upp extremt snabbt i mikron så var försiktig när du tar ut trasan. Det har faktiskt gjorts vetenskapliga undersökningar på det här och det visar sig att mikron är ett av de effektivaste sätt att döda bakterier i trasor på.

Tvätta disktrasa i diskmaskin eller tvättmaskin?

Det går alldeles utmärkt att tvätta disktrasor i tvättmaskinen. Vissa tvättat till och med sina trasor i diskmaskinen, jag avråder dock från detta eftersom det finns risk att trasan flyger runt i din diskmaskin och täpper till dräneringshål och ställer till med andra problem. Använd tvättmaskinen istället, den är gjord för att rengöra textilier.

Sammanfattning

Disktrasor behövs rengöras och hållas torra, detta för att undvika att bakterier börjar växa på dem. Det finns en rad olika sätt att tvätta disktrasor på och wettextrasor som många tror är engångstrasor kan också tvättas, blir de tillräckligt utslitna kan de slängas på komposten.

Många av oss äter förmodligen ananas endast några få gånger per år och då oftast runt jul då den brukar få pryda fruktkorgen. Få känner till att den faktiskt är en riktigt nyttig frukt och ännu färre känner till dess ursprung och hur den slutligen hamnade i vår fruktkorg.

Det finns en ganska rolig anekdot om hur ananasen fick sitt namn, men tyvärr är det bara just det, en rolig anekdot. Ananasen tillhör släktet ananasväxter och har det vetenskapliga namnet ananas comosus. Det finns fyra olika erkända varianter av ananas, ananassoides som också kallas dvärgananas, bracteatus som också kallas skärmananas, erectifolius samt parguazensis.

Ananas etymologi – så fick ananasen sitt namn

Låt oss börja med anekdoten. Förr, precis som nu, importerades det en hel del bananer. När det sedan började importeras ananas från Sydamerika till Europa och Sverige fraktades dessa i de redan befintliga bananlådorna. För att kunna skilja på lådorna med ananas från lådor med bananer skulle då bokstaven B i ”Bananas” ha kryssats över. Kvar blev då ”ananas” och det är alltså så som anekdoten påstår att frukten fått sitt namn. Och det hade ju varit riktigt roligt om det faktiskt hade varit så, men tyvärr är historien som så ofta en helt annan och mera vetenskaplig.

Det latinska namnet är som tidigare nämnts ananas comosus. En synonym är bromelia comosa, på grund av att ananas innehåller enzymet bromelin. Så varför just ananas comosus? Namnet ananas härstammar från de brasilianska Tupi-indianernas ord för ananas, nämligen ”nanais” och de peruanska indianernas ”nanas” för samma frukt och kallades just nanas av en munk som hette André Thevenet år 1555, när denne besökte Peru. Det latinska ordet comosus kan översättas som ”hårig”. Men varför heter det ”pineapple”, alltså ”talläpple” på engelska, när det heter ananas på så många andra språk? Troligen har ordet pineapple uppstått från det spanska ordet piña, eftersom Columbus kallade frukten ”piña de Indes” när han först kom i kontakt med den på Leewardöarna år 1493. Det skulle förmodligen kunna översättas som indiansk tallkotte, eftersom det spanska ordet piña även betyder tallkotte och ananasen ser ut som en gigantisk sådan. Att engelsmännen tog namnet från spanskan istället för att som de flesta europeiska länder ta det från Tupi-indianernas ”nanais”, eller det peruanska ”nanas”, berodde förmodligen på att det fanns många engelska kolonier i den Nya Världen och dessa handlade mycket med de spanskspråkiga i Karibien.

Så växer ananas – odling av ananas

Ananasen har en oval eller cylinderliknande form, med ett skal som kan vara allt ifrån mörkt grönt, gult, orangefärgat eller till och med rött. Detta gäller de färska frukterna. Fruktköttet inuti ananasen kan variera från så gott som vitt till djupt gult. Smaken hos en ananas har beskrivits som en blandning mellan jordgubbar, äpplen och persikor. Frukten innehåller en avsevärd mängd av enzymet bromelin. Bromelin hjälper till att smälta proteiner och hjälper därmed matsmältningen, samtidigt som det också är inflammationshämmande.

Ananasväxten har sitt ursprung i Sydamerika, främst i Brasilien men också i Bolivia. Det är en rosettväxt som fortfarande växer i vilt tillstånd i just Brasilien och frukten växer ur bladrosetten på marken. Den är flerårig och odlas idag i tropiska länder. Den trivs som allra bäst i en temperatur mellan 25 och 30 grader Celsius och behöver omkring 1 till 1,5 meter regn årligen. En odlad ananasplanta har en livslängd på runt tre år. Den får frukt det andra eller tredje året. Ananas planteras för hand. Efter någonstans mellan 18 och 20 månader har ananasen mognat och är färdig för skörd. Skörden görs också för hand. Runt 15 månader efter den första skörden kan man få ännu en frukt på samma planta.

Efter den slutliga skörden river man upp hela fältet av ananasplantor och börjar om från början. En ananas går inte att skörda förrän den mognat, vilket kan vara förklaringen på den goda smaken. Huvuddelen av den färska ananas som finns att köpa i Sverige kommer från Costa Rica. När ananasen skördas huggs hela plantan bort, men man sparar sticklingar till nya ananasplantor av de unga sidoskotten. Ananas odlas kommersiellt mestadels i USA och på Hawaii. Den odlas också kommersiellt i Thailand, på Filippinerna, i Kina, Costa Rica, Brasilien, samt i Mexico och Afrika. Ananasen är i egentlig mening inte en frukt utan en samling hopväxta bär. Columbus tog ananasen till Europa för att försöka odla den här, men misslyckades eftersom den kräver ett tropiskt klimat. Ananasväxtens främsta pollinatörer är kolibrifåglarna.

När kom ananasen till Sverige?

Kring 1800-talets mitt började det dyka upp recept som innehöll ananas i de svenska kokböckerna. Men innan den konserverade varianten fanns att tillgå var ananasfrukten mycket exklusiv. Den ananas vi äter i Sverige odlas främst i Costa Rica. Det finns inte någon exakt uppgift om vilket år ananasen gjorde sin entré i vårt avlånga land. Däremot finns det åtskilligt om Christoffer Columbus och den kotte-liknande frukten. Det var Columbus som tog med den allra första ananasen till Europa. Han hade fått den som present av indianerna på den västindiska ön Guadeloupe på sin andra resa åren 1493 till 1496. Då var detta en mycket exotisk frukt. Annat är det idag när den går att hitta dels som konserverad i olika form, eller som marmelad, juice eller färsk ute i affärerna.

Bromelin

Det finns stora mängder av vitaminer och mineraler i ananas och den är rik på fibrer samtidigt som den saknar fett. Bland vitaminer finns till exempel A och C tillsammans med mineraler som kalium, kalcium och fosfor. Och så finns där, som tidigare nämnts, enzymet bromelin. Det mesta enzymet finns i stammen och förekommer i rikligare mängd i omogen ananas än i mogen. En halvmogen frukt har tillräckligt med bromelin för att faktiskt kunna påverka kroppen positivt om man äter den några gånger per vecka. Bromelin kan göra att läkningen efter operationer och skador går snabbare. Enzymet förebygger och läker även åkommor som halsont och artrit. Bromelin kan också minska svullnad för den som lider av karpaltunnelsyndrom. Det kan bidra till att minska slembildning i andningsorganen och bihålorna och det är också bra för blodtrycket. Det är till och med svampdödande. Bromelin stärker immunförsvaret, förebygger förstoppning och främjar en god matsmältning. Det har också visat sig ha egenskaper som motverkar cancer och har dessutom visat sig ha en positiv effekt när det kommer till behandling av cancer i tarmen.

Enzymet bromelin spjälkar alltså sönder proteiner. En fördel med detta är att ananas är bra på att möra kött. En nackdel är däremot att efterrätter skär sig om man blandar den med exempelvis grädde eller andra mjölkproteiner. Bromelin gör också att gelatin inte stelnar. Om man kombinerar ananasen med dessa bör man servera efterrätten genast. För den som vill åt nyttigheterna med bromelin gäller det att använda sig av färsk frukt. Juicer, smoothies eller konserverad ananas från butiken har ingen effekt. Det är naturligtvis en helt annan sak om du gör din egen juice från färsk frukt. Det kan också vara bra att veta att bromelin förstörs vid uppvärmning, så ananasen på pizzan är inte lika nyttig när den kommer ut ur ugnen, även om den självklart är riktigt god. Vill man få nytta av enzymet bromelin i ananasen till annat än att hjälpa till att bryta ned protein, kan det vara en bra idé att äta lite ananas som mellanmål. Äter man den till maten i en sallad kommer enzymet att i första hand hjälpa till med matsmältningen.

Lite spridda fakta om ananas

Om du äter en portion ananas per dag, vi pratar om ungefär 165 gram, får du i dig tre fjärdedelar av det rekommenderade intaget per dag av mangan. Detta mineral behövs för att bygga bindväv och starka ben. Det tros att detta, i kombination med andra spårämnen, hjälper till att förebygga den benskörhet som många äldre kvinnor kan få.

Ananas har också löjligt höga nivåer av C-vitamin, vi pratar om hela 135% av ditt dagliga behov, något som kan boosta immunsystemet ordentligt. C-vitamin behövs också för att din kropp ska kunna producera kollagen, ett essentiellt protein som behövs för dina inre organ, din hud, ditt skelett och dina blodkärls väggar. Ett varningens finger dock. En överkonsumtion av vitamin C kan ge dig obehagligheter som diarré, kräkningar, illamående, ont i magen och halsbränna.

Ananasens färg kan variera och har absolut ingenting med fruktens mognad att göra. Färgen kan däremot ha att göra med var ananasen kommer ifrån. Detta betyder alltså att en grön ananas kan vara mycket sötare än en röd ananas eller en gul sådan. De har dock en gemensam nämnare och det är att all ananas, oavsett var den vuxit, slutar att mogna i samma stund som den plockas. Den blir alltså inte sötare bara för att du låter den ligga framme några dagar. Man brukar dock rekommendera att låta den vila i rumstemperatur en dag eller två före servering.
Du bör inte konsumera omogen ananas eftersom det kan framkalla allvarliga sjukdomssymptom, på grund av de mycket höga halterna av bromelin, främst i form av kräkningar och diarré. Omogen ananas är dessutom träig och smaklös så det finns egentligen ingen anledning till att du skulle vilja äta den. Om du skulle visa dig allergisk mot ananas är du kanske också korsallergisk mot till exempel naturgummi, alltså latex, bananer, kiwi, jordgubbar och pollen. Ibland tror folk att de är allergiska mot ananas på grund av dess halt av enzymet bromelin, eftersom detta kan göra att det sticker på tungan och ibland också i halsen. En del känner sveda eller att det till och med gör ont i munnen. Sådana symptom kan uppstå om man ätit mycket ananas och det är just enzymet som orsakar det och inte någon allergi. Man kan till och med bli illamående och kanske kräkas eller få ont i magen om man ätit mycket ananas. Men det är med ananas som med all annan föda, en överkonsumtion är aldrig bra. Det lite luriga är att det också är enzymet bromelin som orsakar allergireaktioner hos dem som är överkänsliga. Det kan också vara bra att känna till att bromelin kan påverka en del mediciner negativt. Det gäller mediciner som till exempel antibiotika, blodförtunnande mediciner, sömnmedel, en del antidepressiva mediciner och mediciner mot krampanfall. Om man tar någon av dessa mediciner ska man vara försiktig med hur mycket ananas man äter. Är man det minsta osäker kan man fråga sin läkare om råd.

Avslutningsvis, om du älskar ananas men inte är lika förtjust i den där stickande känslan som enzymet bromelin orsakar, finns det ett och annat knep att ta till. Att slemhinnorna i munnen irriteras beror på att bromelin är proteinförtärande och frätande. Men det går att undvika. Som nämnts tidigare, så förstörs bromelin när det hettas upp, och om du inte är ute efter de hälsofördelar som bromelin trots allt har, kan du grilla din ananas, eller skiva den och lägga den på en plåt och ugnsbaka den. Eller varför inte hetta upp några bitar i stekpannan och servera dem med lite vaniljglass som dessert. När du gör det dödar du enzymet. Tycker du inte att din frukt är söt nog kan du prova att salta den efter att du har skurit upp den. Tro det eller ej, men det gör faktiskt ananasen ännu sötare.

Ananas är dessutom en otroligt mångsidig frukt. Den färska ananasjuicen kan förutom att drickas även användas i marinader för att möra kött, vilket nämndes tidigare. Ananas är också utmärkt i olika desserter och bakverk, på grund av sin både söta men samtidigt fräscha smak. Och självklart kan du ha den på din pizza, det vet alla som ätit en Hawaii någon gång. Ananas är också god i drinkar som Piña Colada, eller till och med i en sallad. Annars duger den alldeles utomordentligt att bara ätas som den är, efter att skal och den träiga mittstocken avlägsnats förstås. En ananasfrukt kan väga mer än 2 kg och färsk frukt har ett innehåll av 55 kalorier per 100 gram. Har du en hemma ska du förvara den svalt. Den vill helst ha mellan 8 och 12 grader. Ananasens hållbarhet är inte särskilt lång även om den förvaras svalt. Oftast håller den maximalt i en vecka från det att du tagit hem den från affären.

Bananen är en otroligt populär frukt. Inte undra på. De är mångsidiga, smidiga att äta och närapå en basvara i många kulturers kök. Även om bananer är nyttiga och fullpackade med vitaminer så kan för mycket av en bra sak vara dåligt. Den här artikeln utforskar hur många bananer du bör äta per dag och vad konsekvenserna av ett för stort bananintag kan vara.

Bananer är väldigt nyttiga

Bananer är inte bara otroligt goda. De är också nyttiga.

De är en bra källa för många viktiga näringsämnen, däribland kalium, vitamin C och B6 samt mangan.

En genomsnittlig banan väger i runda slängar 120 gram och 100 gram banan innehåller följande:

• 101 kcal
• 1 g protein
• 22 g kolhydrat
• 0.5 g fett
• 1.7 g fiber
• 395 mg kalium
• 33 mg magnesium
• 0.2 mg zink

WHO rekommenderar att man äter minst fem portioner frukt och grönt per dag. Att lägga till bananer till sin kost är ett lätt sätt att uppfylla denna rekommendation och göra gott för sin egen hälsa.

Lite protein och fett

Den största delen v kalorierna i bananer kommer från kolhydrater. Protein är en viktig makronutrient som ser till att ditt imunförsvar fungerar som det ska, att dina muskler kan byggas upp, att kroppen kan läka och att dina ben är starka och hälsosamma.

Fett ger energi och spelar en stor roll för att din hjärna och hormonsystem fungerar som de ska.

Eftersom bananer saknar dessa viktiga näringsämnen så är de inte i sig själva en komplett måltid. Du bör komplettera med något som ger protein och fett, exempelvis kvarg och nötter.

För mycket av en bra sak.

Bananer är ett hälsosamt tillskott till de flesta dieter men för mycket av en en matvara kan göra mer skada än gott.

Bananer är inte jättekaloririka men om du äter väldigt många bananer per dag så kan din vana bidra till ohälsosam viktuppgång.

Om en stor del av ens kost består av bananer kan detta leda till att man inte får i sig de näringsämnen man behöver. Speciellt om du inte äter mat som har de näringsämnen som bananer saknar, exempelvis järn, kalcium, d vitamin, fett och protein.

Hur många bananer bör du äta per dag?

Balans och variation är en nyckel till hälsosam kost.

Din kropp är ett komplext system som behöver många typer av näringsämnen för att fungera ordentligt. Det bästa sättet att se till att din kropp får vad den behöver är att äta en varierad diet.

Det finns inget specifikt antal bananer man kan ange som automatiskt är nyttiga eller onyttiga. Allt beror på ditt kaloribehov och hur din övriga kost ser ut.

Med det sagt så skulle jag säga att en eller två bananer per dag är ett rimligt intag.

Kan ge magproblem

Bananer innehåller mycket fibrer och överdriven konsumtion kan göra att man får ont i magen och blir gasig. Omogna bananer innehåller mycket stärkelse vilket är anledningen till varför för många bananer kan göra dig förstoppad.

Sammanfattning

De negativa effekter som uppkommer till en följd av en kost med för mycket bananer är de som uppkommer av en alltför ensidig kost. Det vill säga man får inte i sig de näringsämnen som man behöver. I övrigt kan bananer ge problem med magen eftersom de innehåller mycket fiber och stärkelse. Det är omöjligt att säga hur många bananer per dag som är hälsosamt eftersom varje persons näringsbehov är annorlunda men om du misstänker att du äter för många så testa att dra ner på konsumtionen i tre veckor och utvärdera om du märker några förändringar i din hälsa och ditt välmående. Vill du veta mer om banan så kan du läsa min artikel här.

Vad är en jordnöt egentligen? Är det en nöt? Är det en baljväxt eller rent av ett bär? Hur växer en jordnöt och var i världen växer det jordnötter? Är du nyfiken på jordnötter så har du hamnat helt rätt. Detta är en text helt ägnad åt jordnötter och allt som har med jordnötter att göra. Du kommer att få veta allt om jordnötens växtsätt och vad man använder jordnötter till.

Så växer jordnötter

Jordnöten hör till familjen ärtväxter och trivs i varma klimat. Den kommer ursprungligen från Paraguay men odlas i dag framför allt i Kina och Indien. Även USA odlar en hel del jordnötter och då främst i Georgia, Alabama, Florida, Mississippi, Texas, Oklahoma, North Carolina och South Carolina. Där är klimatet varmt året runt och jorden är sandig och lucker vilket passar jordnötter. Växten blir som en liten buske med gröna blad och gula blommor. Växten är självpollinerande vilket betyder att ståndarna i en blomma kan befrukta pistillen i samma blomma. Själva jordnötterna växer under marken därav namnet jordnöt. När blomman blivit pollinerad böjer den sig ner mot marken och blommans balja som innehåller fröna (jordnötterna) växer till under marken. Jordnötter planteras på våren och i september plockar man upp hela plantan med alla nedböjda blommor och skördar baljorna som nötterna ligger i. Det ser ut ungefär som potatis. I vissa välsorterade affärer kan man köpa jordnötter som ligger kvar i sin balja men oftast säljs de skalade och rostade.

Jordnötter i matlagning

Jordnötter används i matlagning i framför allt det asiatiska köket. De återfinns i grytor, sallader och olika wokrätter. Man kan också pressa jordnötterna till olja och steka, woka eller fritera mat i jordnötsolja. Jordnötsolja är lätt att blanda med andra oljor och används därför till att späda ut oljor som t.ex. sesamolja. I och med att jordnötsolja har en väldigt svag smak passar den utmärkt i många olika produkter där man vill åt fetthalten men låta andra livsmedel bidra med smaken. Jordnötsolja används därför flitigt till olika sorters margarin och till majonnäs.

I västvärlden säljs det stora mängder saltade och rostade jordnötter. Många tycker att det är gott att äta i stället för chips. Rostade jordnötter doppade i chillismet som sedan friteras är också väldigt populärt. Chillinötter och wasabinötter är en vanlig syn vid chipshyllan i Sverige. I Sverige finns även jordnötsringar som är jordnötssmör i en smet format till ringar som äts som chips.

I USA är det vanligt att man mal de rostade jordnötterna till jordnötssmör. De flesta amerikaner har någon gång ätit en peanutbutter and jelly sandwich. Det är två skivor franskbröd (sådant som man rostar i en brödrost) med sylt på den ena och jordnötssmör på den andra. Detta äts som en dubbelmacka. Det är inte ovanligt att amerikanska barn får detta med sig till lunch i skolan. De blandar även jordnötssmör med choklad under namnet Reeses penutbutter cups. Snickers är en annan godissort som kombinerar choklad med jordnötter.

Jordnötsallergi

Jordnötter är inte en nöt så många som är allergiska mot nötter kan ändå äta jordnötter. Andra som är allergiska mot baljväxter så som ärtor och bönor, tål oftast inte jordnötter heller. Jordnötsallergi kan vara väldigt farligt eftersom den allergiska reaktionen ofta innebär att halsen svullnar och att man får svårt att andas. En annan sak som gör just den här allergin så klurig är att det finns jordnötter eller jordnötsolja i så många olika produkter som man kanske inte alltid tänker på. Självklart äter man inte rostade jordnötter eller en Snickers med jordnötter i om man är allergisk. Men vem tänker på att bordsmargarinet som man brer på smörgåsen kan innehålla jordnötsolja eller att majonnäsen kan ha en bas av jordnötter? Sedan kommer vi till all kosmetika. Ett läppcerat med jordnötter kan bli förödande för en person med allvarlig jordnötsallergi. En person som är allergisk mot jordnötter måste alltså läsa på innehållsförteckningen på nästan allt personen köper i form av mat eller kosmetika. Många flygbolag har helt slutat servera jordnötter ombord på sina flygningar eftersom en allergisk reaktion mitt under flygning skulle innebära att planet blev tvunget att landa.

Jordnötter som hälsokost, så nyttiga är jordnötter.

Jordnöten innehåller nästan 50 % fett och endast 7% av det är mättat fett. Resten är nyttiga fleromättade eller enkelomättade fettsyror.15% av fettet är dessutom omega 6, en fettsyra som återfinns i fet fisk och som är viktig för hjärnans utveckling och vår koncentrationsförmåga.

Jordnötter innehåller även mängder av nyttiga mineraler och vitaminer. Jordnötter är rika på B vitamin som styr vår ämnesomsättning och som gör att vi känner oss pigga. De innehåller också höga halter av Evitamin som stärker vårt immunförsvar. Jordnötter innehåller även zink, magnesium och järn vilka alla tre är mineraler som är viktiga för vårt immunförsvar och för ledernas funktion. Jordnötter innehåller dessutom 20% protein som behövs för att kunna bygga muskler. Många vegetarianer har svårt att få i sig tillräckligt med protein i kosten och för dem kan jordnötter bli en viktig proteinkälla. Jordnöten är alltså en mycket nyttig växt att äta vilket flera olika företag i hälsokostbranschen uppmärksammat. På senare år har olika proteinbars blivit populära mellanmål och många av dem innehåller just jordnötter. Tänk bara på att jordnötter är ganska kaloririka, 567 kcal per 100 gram. Man ska absolut inte undvika jordnötter p.g.a. detta men man bör vara medveten om att för stor konsumtion kan vara kontraproduktivt om man försöker gå ner i vikt. Med det sagt så mättar jordnötter ganska bra och det är svårt att hiva i sig enorma mängder

• Proteinrik
• Full av zink, järn och magnesium
• Stärker immunförsvaret

Jordnötsolja och jordnöten utanför köket

Många hudvårdsprodukter så som tvål och hudsalva innehåller jordnötsolja. Försvarets hudsalva och Idomin salva är två produkter på den svenska marknaden. Jordnötsolja absorberas inte så fort av huden och den används därför också ofta som massageolja. Tack vare att den inte doftar så starkt går den dessutom lätt att blanda med olika eteriska oljor till valfri doft. Jordnötsolja har bra mjukgörande egenskaper vilket gör den till en viktig ingrediens i många läppcerat och även i olika hudkrämer. Det kan vara klurigt att veta om en skönhetsprodukt innehåller jordnötsolja eftersom det inte anges i innehållsförteckningen. På produkter ämnade att äta måste det stå att produkten innehåller jordnötter, men inte på skönhetsprodukter. Där står i stället det latinska namnet för jordnöt som är Arachis hypogaea.

Den mångsidiga nöten

Jordnöten är en baljväxt som växer i varma tropiska eller subtropiska klimat. Den tål inte frost och kan därför inte odlas i norden. Jordnöten används till en rad olika saker, både som föda och inom kosmetikaindustrin. Jordnötter äts hela rostade, som jordnötsolja i olika produkter eller som jordnötssmör. I hudvårdsprodukter används den som mjukgörare och den uppskattas mycket för sin milda doft som lätt kan blandas med olika eteriska oljor för att få fram en produkt som doftar gott. Jordnöten är en nyttig växt med mängder av vitaminer, mineraler och omättade fettsyror som alla gör kroppen gott. Ät därför dina jordnötter med gott samvete!

Paraguayo är en typ av persika som har en mer tillplattad form. Skalet är rött och gult samt mindre ludet än de flesta andra persikosorter. De har en sötare smak än persika och har en jättegod lite komplexare smak med toner av mandel och hallon. Konsisten är mindre vattnig är en vanlig persika och är lite mer åt äppelhållet.

Frukten kanske ser ut som ett resultat av genmodifiering men dessa knubbiga persikor har funnits länge. De har sitt ursprung i Kina och introducerades till västvärlden under 1800-talet. Av någon anledning har denna lite lustigt formade persika blivit vanligare på senare år. Inte mig emot, jag föredrar dem helt klart framför vanliga persikor.

Formen är inte bara rolig, den gör det enklare att äta persikan. Man äter den ungefär som man äter en munk och behöver inte arbeta lika mycket för att undvika kärnan. Om man vill så kan man till och med pressa ut kärnan med tummen eftersom fruktköttet inte sitter lika hårt fast vid kärnan som hos andra persikor.

Odling sker främst i Spanien och Italien men ett medelhavsklimat är inget måste för att trädet ska trivas. Lyckligtvis så går det att odla paraguayon även i Sverige!

Paraguayon är inte bara god, den är nyttig också! 49 kcal per 100 gram. Dessutom är den rik på vitamin A och C. Likt andra persikosorter så tål inte paraguayon stötar så hantera dem varsamt och undvik de som har missfärgningar när du vandrar i frukthandeln.

Att din sylt inte vill stelna kan bero på lite olika saker, utan att veta hur din tillagning har gått till så är det omöjligt att veta orsaken men nedan finner du lite olika tips och tricks som du kan ta till för att rädda en rinnig sylt.

Ha tålamod och vänta till sylten stelnar.

Vissa sylter tar lång tid på sig innan de stelnar, jordgubbssylt exempelvis är specielllt envis. Om sylten verkar vara lite för rinnig strax efter att du gjort den så finns det en ganska god chans att den har perfekt konsistens när den svalnat av. Testa att hälla upp en liten syltburk och sätt i kylen för att se om sylten stelnar av sig själv. Det här tricket kräver ingenting förutom tålamod, tänk på att sylten kan stelna lite extra även efter att den nått rumstemperatur.

Ha i mer pektin

Vissa frukter och bär innehåller pektin, ett ämne som gör att att sylten naturligt stelnar när man kokar den. I äpplen, vinbär och hallon förekommer pektin naturligt medan andra frukter och bär har låga nivåer eller saknar pektin vilket gör att man måste tillsätta detta själv. Även så kallat syltsocker kan användas, detta är en blandning av socker och pektin.

Eftersom mängden pektin varierar naturligt i frukten kan det vara så att du behöver tillsätta lite även om receptet säger att det inte behövs. Testa att ha i en matsked och koka upp sylten på nytt..

Ha i chiafrön

Chiafrön blir geleaktiga om de kommer i kontakt med vatten. En näve chiafrön i sylten gör att den blir fastare och kan rädda en rinnig sylt. Om du vill kan du köra igenom sylten med en stavmixer så att det inte syns att du har haft i frön. Chiafrön finns att köpa i de flesta välsorterade matbutiker.

Koka längre

Ju längre du kokar desto mer vatten avdunstar och din sylt blir tjockare. Ett trick som jag brukar ta till är att hälla ut sylten i en långpanna och ha den lågt i ugnen på ca 90 grader. Vattnet dunstar snabbare än om du hade kokat sylten på traditionellt sätt. Det här tricket fungerar bäst på en sylt som är något för rinnig, i andra fall så skulle jag rekommendera någon av de ovanstående metoderna.